Förbundet Rörelsehindrade
FÖR:s logga
Startsida
Vårt mål
Aktuell info
Aktuell debatt
Sparad info
Om FÖR
Landsmöte
Styrelse
Stadgar
Medlem
Blanketter
Länkar
Kontakt

© Förbundet Rörelsehindrade

PÅSKHÄLSNING

Här kommer en påskhälsning med information om FöRs Landsmöte och om Seminariet: Är målet för svensk funktionshinderpolitik FULL DELAKTIGHET OCH JÄMLIKHET allvarligt menat?

LANDSMÖTET
Fredag den 23 mars höll FöR sitt landsmöte.
Hur ser vi på FöRs framtid och roll? Vad kan FöR bidra med som inte andra funktionshinderförbund gör? Stor del av diskussionen på landsmötet kom att kretsa runt dessa frågeställningar.
Upprinnelsen till diskussionen var styrelsens förslag till verksamhetsprogram:
 Tillsammans är dessa fyra punkter grundläggande exempel på den strukturella diskriminering vi är utsatta för. De visar på en verklighet som varken är ny eller okänd. De visar på en verklighet där människor med funktionsnedsättningar i första hand ses som vård- och omsorgsbehövande.
Under de år FöR funnits som förbund har vi haft perspektivet att villkoren för människor med funktionsnedsättningar inte kan förändras om de inte ideologiskt och politiskt ses som en fråga om mänskliga rättigheter och rätt till likvärdigt medborgarskap.
Landsmötet ville att vi ännu tydligare och konsekvent ska framhålla medborgarperspektivet i vårt fortsatta intressepolitiska arbete.
Vilka krav ställer detta på arbetssätt och organisation? Ett svar på den frågan skulle kunna vara att FöR omvandlades till en tankesmedja med inriktning mot funktionsnedsättning och medborgarskap? Bakom denna tanke ligger att vårt deltagande i den politiska debatten redan idag har ett bredare perspektiv och inte enbart är inriktat på frågor som rör personer med rörelsehinder. Det vi vill och gör är att driva ett opinionsarbete för att undanröja föreställningar om människor med funktionsnedsättningar, som ställda utanför samhällsgemenskapen. Tyngdpunkten i vårt arbete är därför att angripa de strukturer i samhället som placeras oss i ett andra klassens medborgarskap. I det perspektivet blir FöR som organisation för trång. Namnet, Förbundet Rörelsehindrade, blir missvisande sett till det vi faktiskt gör och tycker är viktigast att göra. Ungefär så diskuterade vi på landsmötet när tankarna på att omvandla FöR till en tankesmedja togs upp. En sådan förändring innebär bland annat att vi behöver diskutera vilka vi ska vända oss till som medlemmar? Idag har vi kravet att för att bli fullvärdig medlem med rösträtt ska man anse sig ha ett rörelsehinder. Ska vi behålla det kravet? Eller ska FöR, omvandlad till tankesmedja, vända sig till alla som anser sig ha en funktionsnedsättning? Grundläggande för vid bildandet av FöR, när vi beslutade vad som skulle gälla för medlemskap i FöR, var ett oeftergivligt krav att igen annan än vi själva har trovärdighet och legitimitet att tala i vår sak. Se detta som exempel på frågor och början på en diskussion om vad omvandlingen av FöR till en tankesmedja skulle kunna innebära.
Landsmötet beslutade därför att vi ska ägna höstens seminarium om denna fråga. Det är viktigt att ett sådant seminarium är väl förberett och att debatten redan nu förs ut bland medlemmarna i FöR. Därmed vill vi uppmana och välkomna alla medlemmar att delta i den. Forum finns på vår hemsida: www.forbundetrorelsehindrade.se där du kan göra dina inlägg.

Val av styrelse.
Ledamöter som valdes på landsmötet:
Vilhelm Ekensteen, omval 2 år
Britt Jakobsson, omval 2 år
Suzanne Elmqvist, omval 2 år
Jessica Smaaland, nyval, fyllnadsval 1 år (efter Roland Håkansson)

Valda till landsmötet 2013:
Ordförande: Lars Hagström
Övriga styrelseledamöter: Karin Westlund och Lars Lundström

Övriga beslut
Landsmötet beslutade att FöR ska bidra med 5.000 kr för att bekosta en ekonom med uppgift att belysa de samhällsekonomiska vinsterna med att bristande tillgänglighet ska klassas som diskriminering. Ingående samtal med Dan Andersson, tidigare LO ekonom, har förts om hur en sådan undersökning skulle kunna göras. Initiativtagare och hittills engagerade förbund är DHR, RTP, Lika Unika och Marschen för Tillgänglighet. Mer information allteftersom tankarna och idéerna konkretiseras om hur undersökning ska gå till kommer lämnas.

Övriga beslut som landsmötet tog redovisas i protokollet som biläggs infobrevet.

SEMINARIET
Lyckat eller inte lyckat? Det är frågan.
Seminariet var avgjort lyckat i den meningen att budskapet blev tydligt framfört till inbjudna politiker. Den stora intressepolitiska frågan som togs upp på seminariet var naturligtvis kravet att bristande tillgänglighet i lag ska klassas som diskriminering. Det mest hoppingivande som kan sägas om de besked som lämnades är att alla partier utom moderaterna gav uttryck för att de stöder detta krav. Enkel huvudräkning ger vid handen att det därmed finns en riksdagsmajoritet för att bristande tillgänglighet förs in i diskrimineringslagen som diskrimineringsgrund. Riksdagsledamöterna från de partier som är för en sådan förstärkning av diskrimineringslagen fick därför frågan om de var beredda att i en blocköverskridande motion driva detta krav. Svaret på frågan uteblev, vilket inte var oväntat. Men även ett uteblivet svar är ett svar. En tolkning av detta ?tysta svar? är nog tyvärr att inget parti tycker att denna fråga är tillräckligt politiskt viktig för att vilja riskera något politiskt genom att ta ett sådant initiativ. Det vi kan förvänta oss är att man som enskild riksdagsledamot försöker hålla frågan politiskt levande genom att fortsätta att använda de kanaler och redskap man förfogar över i riksdagen. Och att vi på alla uppfinnliga sätt måste ligga på.

Det framstod tydligt att moderaternas avståndstagande till en förstärkt diskrimineringslag är rädslan för oförutsedda stora kostnader. En uppfattning som man hämtar stöd för i Statskontorets kostnadsberäkningar och motståndet från Svenskt näringsliv och Svensk handel. Ett sätt att bemöta argumenten om risken för höga och oförutsedda kostnader är det initiativ som tagits att anlita en ekonom som som lyfter fram de samhällsekonomiska vinsterna med att bristande tillgänglighet blir grund för diskriminering. Se ovan, referat från landsmötet.

Kostnadsargumenten bemöttes också genom att vi framhöll det motsägelsefulla i att alla riksdagspartier och även i regeringens strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken 2011 - 2016, framhålls betydelsen av att tillgänglighetsarbetet förstärks och effektiviseras samtidigt som man tvekar att i lag fastställa att bristande tillgänglighet klassas som diskriminering. Frågan ställs verkligen här på sin spets om det politiska målet FULL DELAKTIGHET OCH JÄMLIKHET är allvarligt menat.

En stor del av tiden upptogs också av en diskussion om utvecklingen av assistansreformen. Rätten till personlig assistans håller på att sakta omgärdas av en kompakt byråkratisk överbyggnad som risker att de bärande principerna valfrihet, självbestämmande och integritet reduceras till vackra honnörsord. Oro uttrycktes för att fler och fler personer förlorar sin personlig assistans som en följd av dåvarande Regeringsrättens dom där de grundläggande behoven omtolkats och för att ge rätt till personlig assistans ska vara av särskilt integritetskänsligt slag. De inbjudna riksdagsledamöterna var medvetna om följderna av regeringsrättsdomen, som lett till hårdare bedömningar av Försäkringskassan. Man tyckte denna utveckling var bekymmersam och riskerar en urholkning av LSS-lagens intentioner. Flera av riksdagspartierna har under höstens allmänna motionstid uppmärksammat de förändrade behovsbedömningarna.

Fick vi då svar på frågan om målet FULL DELAKTIGHET OCH JÄMLIKHET är allvarligt menat? Nja blir väl det lite luddiga svaret. Det finns en god vilja, men det saknas intresse och förmåga att dra de politiska slutsatserna av de övergripande funktionshinderpolitiska målen som ju alla partier ställer sig bakom. Detta sagt som ett generellt påstående. Här och var i partiprogram och motioner glimmar det till ibland. Inget av partierna tar dock på sig ansvaret att driva en radikal funktionshinderpolitik som syftar till att på riktigt allvar ta itu med den strukturella diskriminering vi dagligen utsätts för.

Du har väl inte glömt att betala medlemsavgiften!?
Medlemsavgiften för 2012 är oförändrad, 200 kr för ett år eller ett frivilligt högre belopp. När du betalar ange medlemskategori ("anser dig ha ett rörelsehinder" eller är solidaritetsmedlem) och aktuell e-post adress. FöRs postgironummer är: 17 90 25 -2.

GLAD PÅSK PÅ ER ALLA ÖNSKAR
FÖRBUNDET RÖRELSEHINDRADE
genom Lars Hagström, ordförande